Ambulanssjukvårdens utveckling från transportverksamhet till ”intensivvårdsenheter” kombinerat med ett studiebesök i nya ambulansstationen i Sala

Datum: 21 sep 2010

Föreläsare: 
Björn Ahlstedt Ambulansöverläkare
Lars Eriksson Specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård

Plats: Samlingssalen Sala lasarett.

 
 
 
 
 
 
 

Björn Ahlstedt:
När jag blev tillfrågad av Glenn Kvarnryd att berätta om ambulanssjukvården tänkte jag genast på ambulanssjuksköterska Lars Eriksson, som har varit med ända sedan 1977.

Lars Eriksson:
Jag är ambulanssjuksköterska och anställd i Västerås. Färdig sjuksköterska 1976. Jag började sommaren 1977 som vikarie på ambulansen i Västerås, då fanns inte ambulanssjuksköterskor, man var då anställd som ambulansförare. Jag var sedan vikarie fram tom. 1979. Började 1980 som brandman i kombinerad brand- och ambulanstjänst vid Solna-Sundbybergs brandkår. Jag kom tillbaka till ambulansen Västerås 1987, när sjukskötersketjänsterna inrättades i Västerås.

Tillbakablick

Det är viktigt att kunna se historien för att kunna blicka framåt.

Äldre definition
Ordet ambulans betydde ursprungligen den rörliga, militära sjukvården i fält.

Modern definition
Ambulans (av latin, ambulare, gå, vandra omkring) är ett fordon utrustat för ambulanssjukvård. Fordonet skall kunna utföra snabb transport av sjuka eller skadade och är inrett med sjukvårdutrustning så att sjukvård kan utövas i samband med transport av patienter till eller mellan sjukvårdsinrättningar.

Prehospital vård är sjukvård som utförs mellan tidpunkten för vårdbehovets uppkomst och ankomsten till sjukvårdsinrättning.

Personalbenämningar

Beroende på transportmediet och verksamhetsutförare samt vårdnivå.

Kusk

I tidernas begynnelse körde man ambulans med häst och vagn.

Chaufför

När bilen kom blev ambulansföraren chaufför.

Brandkarl/brandsoldat/brandman

När brandkåren tog över ambulansverksamheten var det en brandkarl, brandsoldat eller brandman som körde ambulansbilen.

Ambulansbilschaufför/räddningsman

På 1930-talet kom ambulansbilschaufför. Räddningsman förekom hos privata utförare som även hade andra uppgifter som t.ex. bilbärgning.

Ambulansförare

Från 1960-talet till slutet av 1970-talet hette det ambulansförare.

Ambulanssjukvårdare

Från början av 1980-talet blev benämningen ambulanssjukvårdare. Denna benämning finns fortfarande för den personal som har undersköterskeutbildning med påbyggnad i ambulanssjukvård.

Sedan kom
Ambulanssjuksköterska.
Det var 1987 och Västerås var först i Sverige att ha ambulanssjuksköterska.

Från början av 2000-talet finns även

Specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård

Benämningen ambulansförare är en benämning vi kämpar hårt för att bli av med. Det låter som att vi bara kör ambulans och så är det inte. Vi arbetar med ambulanssjukvård. Ordet lever kvar i folks medvetande och används ofta när det gäller ambulanssjukvård.

Några årtal
1797 Ambulanser under Napoleons krig
Uttrycket ambulans omnämns för första gången under Napoleons fälttåg runtom i Europa under slutet av 1700-talet.  En fransk militärläkare, Larrey, introducerade en hästdragen vagn med viss sjukvårdsutrustning som snabbt kunde omhänderta de sårade redan på slagfältet och sedan föra dessa till sjukvårdsläger och sjukhus. Tidigare fick de sårade ligga kvar länge på slagfältet, vilket ofta innebar en säker död.

1880                Civilt bruk. Henry Dunant – Röda korset. Hästdragna.
I storstäderna i Europa och USA. I Sverige, framförallt i Stockholm och Göteborg.

1906                Den allra första motordrivna ambulansen. Berlin. Elmotor

1910                 Sveriges första ambulansautomobil. Stockholm

Vabis 1910. Inköptes av Hälsovårdsnämnden, bemannades av Stockholms brandkår – Johannes brandstation. Chaufför och jourhavande brandkorpral. Förbandsutrustning. Larmklockor och röda lyktor. Färg: svart. Helgjutna däck. Bladfjädring. Topphastighet 25 km/h.

1917                 Västerås första ambulansautomobil, 1 september

Enspänd droskkupé för transport av epidemiskt sjuka fanns sedan tidigare. 1912 o 1913 motion om ambulansvagn. Avslogs med motivering att hästskjuts eller personbil kunde utnyttjas. Då avstånden i staden var korta kunde även bårbärare användas. Det ansågs även att kostnaderna skulle bli för stora. 1917 kom ny motion som bifölls. Ambulansbil inköptes för 4 700 kr. Från 1 september till 31 december det året utfördes 30 utryckningar.

1933                1:a ambulansstandard SSK-23, SSK-29 (Svensk Standardiseringskommitté). Denna rörde främst fordonstekniska frågor.

1951                Revidering av standard av CSB (Centrala sjukvårdsberedningen).

1964                Ny ambulansstandard via CSB och en kommitté av olika intressenter.
Vård ska kunna påbörjas redan på hämtningsplatsen och transporten ska vara så skonsam att den inte förvärrar sjukdom eller skada. Två bårar, slemsug, syrgas och kommunikationsradio skulle finnas samt utrymme så att en vårdare kunde stå i sjukhytten.

1970, 1974 och 1981                Nya direktiv från SPRI 
Framförallt för att komma till rätta med överlastningsproblemet.

Epidemivagnar

Runt sekelskiftet 1800-1900 började i Sverige de första fordonen för transport av sjuka dyka upp. Det var de så kallade epidemivagnarna. I dessa skulle patienter med difteri, smittkoppor, kolera och andra då vanliga infektionssjukdomar transporteras. Infektionssjukdomar var den dominerande sjukdomsgruppen runt förra sekelskiftet.

Epidemivagnarnas insida var klädd med fernissat trä, saknade lister och stoppning, allt för att underlätta rengöring. Epidemivagnarna bedrevs av Eks Åkeri i Västerås fram till 1930-talet.
Dagens ambulanser måste ha beredskap för att transportera smittsamma såväl som infektionskänsliga patienter.

Ambulanser

I begynnelsen fick ambulanserna EJ användas för transport av sjuka i smittosamt skede, berusade, epileptiker eller personer som vårdades i hemmet. Det var inte alltid ambulanserna var bemannade med två personer. Det skulle finnas möjlighet att någon på hämtplatsen kunde följa med till sjukhuset. Utvecklingen har sedan gått mot dubbelbemanning och möjlighet att ta hand om alla förekommande sjukdomsfall och olyckor.

Organisation i Västmanland

Första hälften av 1900-talet. 
Västerås: Brandkåren
Sala: Fabrikör J. Aug. Westerberg
Köping: Brandkåren
Norberg/Fagersta: Lasarettet
Surahammar: Privat. Idag finns ingen ambulans i Surahammar. I dag är det ambulansen i Hallstahammar som täcker Surahammar..

Västerås:
Brandkåren tom. 1917-1958
Räddningskåren 1958-1963. Ett privat företag som fanns över hela landet. De utförde även bilbärgning, vattendykning och andra räddningsuppdrag. De hade ofta amerikanska stationsvagnar med spartanskt vårdutrymme. Sugpumpväska. Syrgas. Förband. En bår. Röda utryckningslyktor. Bilens färgsättning: röd överdel, svart underdel. Räddningskårens märke: svart och röd stjärna på gul botten.
TAXI-ambulans 1963-1965.
Landstinget Västmanland 1966-01-01och fortfarande: Gemensam organisation för hela landstingsområdet. Ett antal olika ledningsstrukturer genom åren.

Utbildning

1900                  I ambulansverksamhetens begynnelse fanns ingen utbildning. Det ordnades lokala kurser och RödaKorsutbildning. I övrigt var det ”Man till man metoden” som gällde. Man lärde sig under uppdragen.
1960-talet: 7 veckors ambulansutbildning
1980-talet: 7 veckor +20 veckor, samt krav på undersköterske-utbildning +20 veckor
1990-talet:                Undersköterskeutbildning + 40 veckor
1987                 Den 1 sep anställdes i Västerås 8 sjuksköterskor. VUB (vidareutbildning) samt 1 år akutsjukvård var ett krav. Det skulle finnas sjuksköterskor på första och andra bil i Västerås. Idag finns sjuksköterskor på samtliga 12-13 ambulanser i länet.
1989                Anställdes sjuksköterskor inom ambulansverksamheten i Fagersta, Köping och Sala
1999                 Vidareutbildning av sjuksköterskor med inriktning ambulans-sjukvård 40 poäng startas vid olika högskolor i landet.
2002                Specialistsjuksköterskeutbildning i ambulanssjukvård 60 högskole-poäng införs vid högskolorna. Specialistsjuksköterska blir en skyddad yrkestitel.
2005                Krav från Socialstyrelsen om sjuksköterskeutbildning för                                 administrering av läkemedel i ambulans. Tidigare kunde viss läkemedelsdelegering ges till ambulanssjukvårdare.

Utrustning

Första tiden fanns inte så mycket utrustning i ambulanserna. Det rörde sig om förband, spjälor, spottkopp och eventuellt, enligt vad som setts på gamla fotografier, fanns syrgas 1925 vid Stockholms brandkår.

1950                Andningsballong, slemsug och syrgas som nu finns dokumenterat på flera bilder.
1964                Krav på ovan, samt 2 bårar och kommunikationsradio.
1970-talet                Ventilator. Halskrage. Scopbår (ett hjälpmedel för att lyfta patienter med frakturer och ryggskador).
1980                Entonox, en blandning av lustgas och syrgas. Används inte längre av arbetsmiljöskäl. Entonox kunde sprida sig från den sjuke fram till föraren.
1985                Defibrillator (”hjärtstartare”).
1987                I och med att sjuksköterskor anställdes fick ambulansverksamheten i Västmanland också hantera läkemedel.
1991                Saturationsmätare (syrgasmättnad i blod). CPAP (kontinuerlig övertrycksandning) för att behandla lungödem (vätskeutträde i lungblåsorna pga hjärtsvikt).
1997                Mobimed (mobil utrustning för att kunna sända Ekg till hjärtintensiven).
2000                 Spineboard, en fixationsbräda som ersatte scopbåren.
2005                LUCAS. Apparat att användas vid hjärtkompression.

Björn Ahlstedt:

Viktigare behandlingsmetoder

1980                Smärtlindring – Entonox

1985                Defibrillering vid hjärtstopp. Det är standard idag. Apparaterna är enkla att använda och finns nu utplacerade på olika ställen såsom flygplatser, varuhus m m. I Stockholm utrustas poliserna med defibrillatorer.
1987                Läkemedel – ”akutarsenalen” (stay and play). Innan dess hade man narkossjuksköterskor med i ambulansen. Det fungerade under en viss tid. Men skulle verksamheten utvecklas var vi övertygade om att det krävdes egna sjuksköterskor för ambulansverksamheten. Vi var stolta över att vara först med att anställa sjuksköterskor som ambulanssjuksköterskor. Vi var också först med att ha sjuk-sköterskor i alla bilar. Vi blev en rikslikare för hela Sverige. Från och med 2005 får man inte ge läkemedel i ambulans om inte det finns en sjuksköterska med.
1991                CPAP – lungödemsbehandling
1993                Mobimed – hjärtinfarkt trombolys. Vid hjärtinfarkt får ambulansen råd från hjärtintensiven och kan transportera patienten direkt dit och behöver inte gå via akuten.
2000                PHTLS (load and go) Redan på 1970-talet var det en amerikansk läkare som hade ett eget flygplan. Han hade varit på en kongress i  Kalifornien och skulle flyga hem till Mellanvästern. Flygplanet störtade på en stor åker i Mellanvästern. Hans hustru dog omedelbart och själv blev han ganska svårt skadad samt fyra barn som också blev allvarligt skadade. Han och barnen lyckades ta sig till en väg, där de blev upptagna av en bil och skjutsade till ett sjukhus. Han blev förskräckt över hur dåligt de hade blivit omhändertagna vad gäller traumat. Han startade därför en kurs som han kallade Advanced Trauma Life Support. Det spred sig över hela USA och sanktionerades av deras kirurgiska förening och vidare ut över hela världen. År 1996 hittade några svenska läkare den här kursen och införde den här i Sverige. Det är en 3-dagarskurs för läkare där man lär sig ta hand om olycksfall under den första halvtimmen inne på sjukhuset för att klara så många överlevande som möjligt. Vi utbildade sjuksköterskor och läkare på akutmottagningen så att de skulle jobba på samma sätt. Alla som har fått den ATLS-kursen vet hur de skall jobba och det spelar ingen roll om de inte har jobbat ihop tidigare. Det var också bra om ambulansen kom in med patienterna i så gott skick som möjligt. Därför var det många av ambulanspersonalen som tog hem kursen PHTLS Prehospital trauma Life Support till Sverige. Vi startade upp den kursen 1999. En instruktionssköterska och jag leder kursen och kör den tillsammans med Sörmland. Om jag arbetar ihop med Lars en dag och någon annan en annan dag, och om vi kommer från Västerås och någon annan ambulans kommer från t ex Köping till samma olycksplats vet alla precis vad han/hon skall göra.
2004                Mobilt EKG – hjärtinfarkt, direkt till PCI
Det fungerar dock inte 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. Man har inte tillräckligt med utbildad personal. Men istället har man uppbackning från Örebro och Uppsala de nätter man är kort om folk och kan åka dit.
PS (prehospitalt sjukvårdsledningskoncept). När vi kommer till en olycksplats med många inblandade tar vi hand om det på ett speciellt sätt. Att leda insatsen. Om flera ambulanser kommer rapporterar vi på ett speciellt sätt till SOS alarm och till akutmottagningar. Den första ambulansen blir ”chef” för de övriga.
2005                LUCAS vid hjärtstopp (multicenterstudie)
2006                Rädda hjärnan. Det används när vi inte går via akutmottagningarna utan har förutbestämda spår, som t ex hjärtpatienterna som går direkt till HIA. Hjärnan är ett exempel. Av ca 5% av strokepatienterna kan man ge propplösande och på så sätt få stroken att ge sig. Vi kan inte själva göra mycket men kan larma så att sjukhuspersonalen står redo när ambulansen kommer med patienten.
2008                Höftfrakturer direkt till röntgen. När vi misstänker lårbenshals frakturer åker vi direkt till röntgen för att vinna tid. Vi hoppas kunna utveckla den här metoden ytterligare så att vi kan vänta på röntgen och få remissvaret och därefter åka direkt till avdelningen med patienten.

1. AMLS är en 2-dagarskurs med inriktning på medicinpatienter.

70 % av våra patienter är äldre personer. Kursen går ut på att vi skall bli bättre på att ta anamnes.

Det finns en stor utvecklingspotential som grundar sig på att vi har sjuksköterskor i ambulansverksamheten.

Lars Eriksson

Klädsel:
Klädseln har gått från finuniform med vit kyparrock till alltmer anpassad och funktionell klädsel som kan möta alla olika krav under ett ambulansuppdrag.

 
 
 
 
 
 
 
Från vä till hö ambulansförarna/sjukvårdarna: Per Georgsson (idag tobakspreventör i Landstinget Västmanland), Sören (Olsson) Swärd (idag sektionsledare och fordonsansvarig vid ambulanssjukvården) och Peter ”Knutte” Rolfsson (idag ambulanssjuksköterska i Fagersta

 
 
 
 
 
 
 

Den moderna klädseln beskådas vid rundvandringen på Salas nya ambulans-station.

 

Några data:

1. Radio: 1966 radio – analog, gick att avlyssnas för obehöriga. 2010 RAKEL – digital, kan bara avlyssnas av inblandade enheter.
2. 1974 SOS-alarm. Västerås först i Sverige med länsalarmeringscentral
3. Arbetstider – från dygnstjänst till delade dygn
4. Kvinnlig personal under 1980-talets början. Några enstaka i början av 1980-talet. I dagsläget är ett stort antal av ambulanssjuksköterskorna och sjukvårdarna kvinnor.
5. Allt längre introduktionsutbildning. Förbättrad körutbildning.
6. Omgivningsfaktorer: Från idyll till bister omgivningsmiljö. Förr kunde man lämna bilen med motorn igång och bakluckan öppen. Ingen rörde något. I dagsläget måste bilen låsas annars stjäls utrustning ur bilen. Hot och våld förekommer oftare. Farligt gods och hetsigare trafikmiljö. Smitta och förekomst av multiresistenta bakterier utgör en risk även i ambulans-sjukvården.

Ambulansfordon

 
 
 
 
 
 
 
 


 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 

Dagens ambulanser har en bår. En storbil i länet. Ett katastroffordon som länsresurs. Dagens ambulansflotta utgörs av Volvoambulanser S80/S70. Visades vid rundvandringen på Salas nya ambulansstation efter föredraget.

Ambulansverksamheten idag

1. 21 ambulansfordon
2. ~ 160 anställda, > 60% sjuksköterskor
3. 28 700 uppdrag/år
4. Budget 106 milj.

Samtliga foto privata