Från medicinsk gymnastik till fysioterapi. 200år av sjukgymnastik

 

Föreläsare: Gunilla Corp, sjukgymnast Avd chef för rehabenheten i Köping

Datum: 21 september 2011

Ämne: Från medicinsk gymnastik till fysioterapi. 200år av sjukgymnastik

Per-Henrik Ling, skald och fäktmästare, blev Sveriges gymnastikpedagog nr 1. Benämns ofta som den svenska gymnastikens fader. Hen levde i en tid av nationalromantik och nationalistiska strömningar i Europa. Enligt Ling var det viktigt med en fysisk och moralisk upprustning av befolkningen

Han startade 1813 GCI (Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet) i Stockholm. Numera heter den institutionen GIH, idrottshögskolan.

Gymnastik var en övergripande term för hälsofostran och var indelad i fyra delar.

• Medikal (medicinsk) – numera sjukgymnastik

• Militär, oftast fäktning

• Pedagogisk, frisk- eller skolgymnastik

• Estetisk, en liten del (dans mm?)

GCI utbildade gymnastikdirektörer som alltså kunde jobba inom så vitt skilda områden som vård, skola och försvar. Gymnastikdirektörerna var alla män och kom från adel och högborgerliga familjer och oftast officerare i försvaret.. Inte förrän 1864 fick kvinnor tillträde till GCI, då utan den militära grenen.

 

Vad gjordes,

Tanken var att med rörelser och massage bota och lindra allehanda krämpor. Inte bara från rörelseapparaten, (muskler och skelett), sjukdomar som scolios, pucklar och klumpfötter utan man behandlade även hjärtsvaghet, tuberkulos, syfilis och gonoreé. Rörelse och massage ansågs vara naturliga aktiviteter till skillnad från droger, alltså läkemedel, som ansågs kunna vara skadliga.

Parallellt med undervisningen togs en mängd ”patienter” emot på GCI. Så småningom öppnade även andra ”anstalter” för behandling. Men GCI hade monopol på undervisningen.

Verksamheten blev omåttligt populär.

Internationellt

Så populär blev metoden att från 1830 och framåt blev den en av Sveriges största exportvara och känd över världen som ”svensk medicinsk gymnastik”. Svenska (och norska) gymnastikdirektörer öppnade gymnastikinstitut i Europa, USA och även i Asien. De fanns främst på de stora bad- och kurorterna.

Vetenskaplighet

Det som var unikt var att idén byggde på vetenskaplig grund, dåtidens moderna vetenskapliga grund med anatomi, fysiologi och patologi. Utbildningen är den äldsta formaliserade utbildningen i manuell terapi/medicin. Gymnastikdirektörerna kunde erhålla professorstitlar för sina insatser. Den medicinska vetenskapen då var ju i sin linda. Gymnastikdirektörerna jämställdes med läkarna och deras behandlingsmetoder var ett statligt sanktionerat läkemedel som antogs kunna bota det mesta. Det mekaniska skulle tillsammans med det kemiska (läkemedel) borga för en harmonisk helhet.

Mekanisk gymnastik

 
En speciell gren av gymnastiken spreds över världen under andra hälften av 1800-talet, den mekaniska. Läkaren Gustaf Zander konstruerade en massa träningsapparater som skulle underlätta behandlingen och minska personalåtgången. Apparatbehandlingarna blev mycket populära och nya ”gym” dök upp i hela Europa.

Ungefär samtidigt tillkom nya fysikaliska behandlingsmetoder utifrån, som hydroterapi och behandling med värme, kyla och elektricitet.

Kampen

Som jag nämnde var alla gymnastikdirektörer män. Kvinnor kunde bli gymnastikdirektörer först 1864. Fram till sekelskiftet dominerade fortfarande männen och i början av 30-talet var männen helt borta. Vad berodde då detta på?

Läkarna, främst ortopederna kunde ju inte operera på den här tiden så de behandlingsmetoder som stod till buds var ju detsamma som gymnastikdirektörerna hade. Det blev sålunda en kamp om patienterna och läkarna började använda ”sjukgymnastik” även för medicinska åkommor. Striden om vem som ägde den vetenskapliga grunden som det hela vilade på, pågick under stora delar av 1800-talet och fram till 1930, då läkarna slutligen stod som segrare. Borta var då självständiga välutbildade sjukgymnaster som nu behövde remiss för att jobba. Alla män hade under kampen lämnat kåren. Som några assistenter till läkarna kunde männen inte tänka sig att vara. 1934 omorganiserades utbildningen så att männen (hoten mot läkarna) inte ville bli sjukgymnaster. Man funderade tom ett tag på att förbjuda män att bli sjukgymnaster, men så långt gick man aldrig.

Sjukgymnaster och gymnastiklärare gick då skilda vägar och sjukgymnasterna förlorade i status. Det var finare att vara gymnastikdirektör och det krävdes studentexamen för det.

Idag

Idag har vi 8 sjukgymnastutbildningar i landet.
Det är en vetenskaplig profession med flera professorer och ca 300 sjukgymnaster som har doktorerat.

Behandlingsmetoderna har utvecklats, och avvecklats och idag kännetecknas sjukgymnastiken av en helhetssyn på människan där hänsyn tas till fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer. En förståelse för att det inom människan finns läkande krafter och resurser för förändring, och att dessa kan aktiveras med rörelse i en terapeutisk interaktion. Den senaste sjukgymnast-utbildningen har en beteendemedicinsk inriktning.
… och vi ser gärna fler män i kåren!!

Källa; Anders Ottosson, avhandling som heter ”Varför ortopeden blev sjukgymnast och varför vi inte kommer ihåg det.

Bilaga;
Mekanisk gymnastik kallas den gymnastikmetod, som använder maskiner för åstadkommande af det muskelarbete, den muskelöfning, som är det väsentliga i all gymnastik.

Den manuella metoden använder för samma ändamål en annan persons muskelkraft, den s. k. apparelj- och fristående gymnastiken deremot den gymnastiserandes egen kroppstyngd. –

Sedan erfarenheten visat, att regelbundna och småningom mer och mer ansträngande muskelöfningar icke blott utveckla och stärka musklerna, utan äfven befordra undanrödjandet af sjukliga texturförändringar i dem, härda nervsystemet samt lifva cirkulationen, saftströmningen och många organs förrättningar, låg det nära till hands att upptaga sådana öfningar bland läkekonstens hjelpmedel.

• Den mekaniska gymnastiken använder en särskild maskin för öfningen af hvarje särskild muskelgrupp. Maskinen är konstruerad efter följande principer.

• Det muskelarbete, som vid ofvannämnda metod vinnes genom maskiners användande, åstadkommes vid den manuella metoden derigenom att den gymnastiserande öfvervinner eller låter sig öfvervinnas af en annan persons (gymnastens) muskelkraft. Det är en brottning, dock alltid under förbehåll att den starkare icke missbrukar sin kraft, utan alltid rättar sig efter den svagares.

• Men den mekaniska sjukgymnastiken använder utom muskelöfningar äfven passiva rörelser i ledgångarna, såsom armrullning och fotrullning, samt mekaniska inverkningar, såsom skakning, hackning, knådning etc. (se Massage). En stor del af dessa utföres äfven medelst maskiner, och många flere sådana kunna och skola säkerligen blifva använda.

Möjligheten härvidlag har samma gräns, som menniskans uppfinningsförmåga. Men i praktiken förefinnas svårigheter dels af ekonomisk natur, då dyrbarheten af vissa maskiner icke stå i rätt förhållande till behofvet af de rörelser, för hvilka de konstruerats, dels beroende derpå att begagnandet af många bland dessa maskiner skulle fordra mer intelligens, omdöme och god vilja, än som kan förutsättas hos en del patienter. Beqvämare och säkrare är då att låta massera sig af en annan.

En god massör torde derför alltid blifva ett nödvändigt bihang till den mekaniska gymnastiken.