Sveriges äldsta och yngsta landsting – landstinget Västmanland 150 år

Datum: 27 februari 2014

Föreläsare: Landstingsfullmäktiges ordförande Glenn Andersson
                  Utvecklingschef Fil Dr Christer Olsson

Lokal: Landstingshuset (Gamla lasarettet) Ing 4 Västerås

 
 
 
 
 

Glenn Andersson:
Rubriken är mycket intressant: Äldsta och yngsta landstinget. När landstinget skulle konstituera sig år 1863 bestämdes att det skulle ske samma dag över hela landet. Landshövdingarna var sammankallande och man hade i ett indirekt val utsett landstingsmän som skulle delta i konstitueringen. Landstingets ordförande, landshövding Cronstedt, insåg att det fastställda datumet i oktober var omöjligt för Västmanlands del. Det skulle kollidera med Västerås marknad och det skulle inte gå att samla landstingsmännen den dagen. Cronstedt skrev till Karl XV. Cronstedt hade varit hovadjutant hos Karl XV och kände honom och lyckades få dispens. En vecka före utsatt datum fick landstinget i Västmanland konstituera sig och blev därmed det äldsta landstinget.

Hur kunde då Västmanland bli det yngsta landstinget? I slutet av år 1998 i samband med allmänna valet var det folkomröstning i Heby kommun, där man krävde att Heby kommun skulle flyttas över från Västmanlands län till Uppsala län och dess landsting. I och med folkomröstningen blev det majoritet för att Heby skulle flyttas över till Uppsala län. År 2005 beslutade regeringen efter beslut i riksdagen att Heby kommun skulle flyttas över till Uppsala län den 1 januari 2007. I indelningslagen står att de landsting som berörs skall indelas igen. Det innebär att Västmanlands läns landsting och Uppsala läns landsting har fått ett nytt startdatum: den 1 januari 2007. Därmed är de två de yngsta landstingen.

Christer Olsson: 
I början av 1800-talet pågick en intensiv debatt om hur Sverige i framtiden skulle styras såväl på lokal som regional och nationell nivå. Det fanns flera orsaker till de förändringar som genomfördes under 1800-talet. Frågan om en ny regeringsform blev akut i den krissituation som uppstod i Sverige 1809, då landet förlorat kriget mot Ryssland samtidigt som den enväldige kungen Gustav IV Adolf avsattes genom en statskupp. Finland som varit en del av Sverige i  cirka 600 år blev ryskt. Med denna kris som bakgrund utarbetades snabbt en ny författning. Det gustavianska enväldet ersattes med 1809 års Regeringsform, som kom att gälla ända intill dess att 1974 års Regeringsform trädde i kraft den 1 januari 1975.

Sverige var under 1800-talet ett samhälle i stark förändring. Landstings-institutionen tillkom under en intensiv liberal reformperiod. Det fanns flera drivkrafter när det gällde viljan att reformera samhället. Nya samhällsklasser växte fram. Eftersom de inte kunde inordnas i de fyra traditionella stånden adel, präster, borgare och bönder saknade de representation i riksdagen och hade på så sätt inte inflytande på samhällsutvecklingen. Omfattande krav på näringsfrihet och avskaffande av gällande privilegier och restriktioner för stadsnäringarna var en viktig drivkraft. Det fanns en vilja att åtgärda den allt tydligare fattigdomen hos den växande befolkningen. De nya lagarna om folkskola och fattigvård lade betungande kostnader på sockenstyrelserna.

Det är i denna starka förändringsprocess som landstingens bildande ska ses.

Reformviljan under 1800-talet ledde fram till en representationsreform under 1860-talet där ståndsriksdagen med de fyra stånden avskaffades och en tvåkammarriksdag infördes. Förordningen om landsting utfärdades samtidigt som de nya kommunalförfattningarna antogs.

Hur motiverades förslaget om landsting? De förslag som framfördes var av olika slag. Den demokratiska tanken var att koppla samman länsmedborgarnas vilja med ansvaret för gemensamma ändamål. Det fanns också en idé att landstingen skulle kunna avlasta centralmakten, dvs en decentralisering. Ytterligare ett motiv var att landstingen skulle vara en del i den framtida konstitutionella förändringen och fungera som valkorporation för riksdagens första kammare.

När landstingen bildades i början av 1860-talet var det således ett betydelsefullt steg för den svenska folkstyrelsen. En självstyrelse som länen saknat ända sedan 1600-talet. När denna början till regional demokrati startade var det meningsfullt nog en medeltida benämning på landskapsförsamlingar som återupplivades. Därmed markerade man att det nya landstinget var ett led i den svenska gamla folkfrihetens tradition.

I grunddokumentet för landstingen, förordningen från 1862, definieras uppdraget sålunda:

Landstinget tillkommer att i den ordning denna förordning stadgar rådslå och besluta om för länet gemensamma angelägenheter, vilka avse den allmänna hushållningen, jordbruket och andra näringars utveckling, anstalter för kommunikationsväsendets befordrande, hälsovård, undervisning samt allmän ordning och säkerhet o dyl.

Intressant att notera är att år 1863 och år 2014  arbetar landstinget med i stort sett samma frågor.

Vilka var fullmäktigeledamöterna? De var enbart män, 32 till antalet.

Glenn Andersson:
Idag beslutar fullmäktige om skatt, budget, verksamhetsinriktning, färre ledamöter, att behandla motioner och svara på interpellationer, dvs frågor från ledamöterna. Så var dock inte fallet i början. Då beslutades om allting. När landstinget startade 1863 fanns ingen styrelse. Först år 1914 tillkom styrelse och kallades förvaltningsutskott. och sedan 1988 heter det landstingsstyrelse.

Bild på Karin Karlsson, första kvinnliga ordföranden i landstinget, Stefan Johanson,(till höger på bilden) Medicin-historiska Sällskapet Westmannias ord-förande, den första borgerliga ordföranden i modern tid, i stolen Olle Persson, som varit längst tid i hela landet som landstingsman, i 44 år, samt jag, Glenn Andersson, nu-varande ordförande i landstinget tillika landstingets ålderspresident, 27 år i landstingsfullmäktige.

Stefan Johanson uppvaktar kronprinsessan Viktoria och prins Daniel vid deras bröllop.
Som ordförande i landstingsfullmäktige ingår också att representera landstinget på olika sätt, varav detta är en del.
Christer Olsson:
Redan vid det första landstingsmötet 1863 gick uppfattningarna isär. Landsbygden krävde att ingen utbyggnad skulle få ske i Västerås förrän lasaretten i Köping, Sala och Norberg var byggda. .

Ledamoten från Huddunge socken yttrade ” inte en spik får ni slå in i väggarna på lasarettet i Västerås innan de övriga tre lasaretten är byggda”. Det blev också beslutet, dvs fyra lasarett byggdes i länet. Kostnaden blev dock hög. Kalkylerna visade sig vara väl optimistiska. Initiativet gjorde dock länet till ett av de främsta i landet på sjukvårdens område.
Lasarettsbyggnationerna finansierades bl a genom att använda brännvinsskatten. Tjugo procent av den statliga brännvinsskatten gav inte mindre än 25 skatteöre. Under 1800-talet fram till 1903 var brännvinsskatten landstingets största inkomstkälla. Paradoxalt nog var det således det utbredda supandet som stod för finansieringen.
Lasaretten i Sala. Köping och Norberg var klara 1868 och lasarettet i Stallhagen, Västerås, invigdes 1867. Arboga fick en sjukstuga 1880.




Glenn Andersson:
De som arbetat i det här landstingshuset, 1928 års lasarett, minns säkert att när det nya lasarettet började byggas 1967-68 och verksamheten flyttades över dit uppstod en diskussion om vad man skulle göra med det här huset. Det beslutades att det skulle rivas, då man behövde utrymme för att bygga ut det nya sjukhuset. Det blev en långdragen historia. Västerås kommuns byggnadsnämnd motsatte sig en rivning. Det blev många och långa diskussioner mellan kommunen, staden och landstinget. Diskussionerna fortsatte och ärendet gick till dåvarande förvaltningsorganisationen, som bedömde om man skulle få rivningstillstånd. Jag tillträdde som ordförande i landstingsstyrelsen efter valet år 1998 och frågan hamnade i mitt knä liksom den tidigare hade varit i ordförandena Olle Perssons och Sune Israelssons knä.
Bilden fanns på Vlt:s första sida den 10 oktober år 2000.
I slutet av september det året meddelade landstingsdirektören Jan Brithon mig att han hade fått underhandsmeddelande om att besked kommer att vi får tillstånd att riva gamla lasarettet. Människor började engagera sig för det här sjukhuset, som var ganska fallfärdigt.
Detta besked hade också nått Västerås kommun. Sent på kvällen samma dag som jag fått beskedet ringde telefonen i min bostad. Det var Åke Hillman som ringde och sade: ”Du har väl nåtts av ungefär samma information som jag har vad gäller gamla sjukhuset. Jag skulle vilja att vi träffas redan i morgon och tar en diskussion om det här”. På morgonen meddelade jag Jan Brithon att vi, Jan Brithon, byggnadschefen Sone Nydert och jag, måste träffa Västerås kommun på eftermiddagen. Vi tre gick till kommun och möttes av Åke Hillman, Ulla Persson som var ordförande i byggnadsnämnden samt stadsplanedirektören Dangemark.  Vi satt och diskuterade ända fram till kl 23.30 på kvällen. Då hade vi kommit fram till en linje, att vi skulle ha kvar det här sjukhuset och att landstinget och Västerås stad skulle dela på kostnaderna. Dangemark gav tillåtelse att riva lungkliniken som utgjorde ca 30% av byggnaden. Detta skulle sedan förankras i landstinget, vilket inte var så lätt. Landstinget tyckte det var bortkastade pengar. Landstingsstyrelsen tog dock det här beslutet och sedermera fullmäktige. Den 10 oktober år 2000 hade både staden och landstinget fattat beslut. Då kunde vi ta varandra i hand och därmed blev den här byggnaden kvar.
Och det blev ju bra! Bilden nedan fanns på Vlt:s första sida den 10 oktober år 2000.

 
Christer Olsson:
Utifrån förordningen från 1862 var det naturligt att landstinget tidigt engagerade sig för de lantliga näringarna som då dominerade i landet. Landstinget har alltsedan 1860-talet engagerat sig för länets utveckling. Det har ofta varit en samverkan tillsammans med staten och kommunerna med syfte att hålla uppe sysselsättningen. För att gynna innovativa företag är det numera ofta en samverkan mellan samhälle, forskning och näringsliv.
Landstinget har ända sedan bildandet på 1860-talet varit engagerat i vad som då benämndes som ”kommunikationsväsendets befordrande”. Landstinget utredde under 1960-talet t ex hur man kunde samordna och effektivisera persontrafiken i länet. I slutet av 1970-talet blev det en lagstadgad skyldighet, gemensamt för landstinget och kommunerna, att bedriva kollektivtrafik. År 1979 bildades Västmanlands Lokaltrafik AB (VL) som då också blev formell trafikhuvudman för den lokala och regionala kollektivtrafiken på väg. År 1990 övertog VL också ansvaret för tågtrafiken på länsjärnvägarna.
Sedan januari 2012 är Landstinget Västmanland ansvarigt för den regionala kollektivtrafiken i Västmanland. Länets kollektivtrafikmyndighet drivs som en förvaltning inom landstinget..
Glenn Andersson:
Det har förekommit diskussioner om att landstinget skall syssla enbart med sjukvård. Men landstinget är ett regionalt organ och skall syssla med andra saker också. När landstinget startade fick det ansvar för kommunikationsväsendet och involverades i detta. Det är viktigt att man har ett länsorgan som engagerar sig i de här frågorna och utvecklar länen.
Tidigare hade landstingen hand om barnhem, centrala yrkesskolor, långvård, äldrevård och en hel del andra verksamheter som idag har förts över till kommunerna. Fortfarande är dock landstinget engagerat i tågtrafiken.
Christer Olsson::
Landstinget har under sina 150 år hela tiden engagerat sig i utbildningsfrågor i ett kontinuerligt samspel med staten och kommunerna. Landstingets huvudengagemang inom utbildningsområdet är nu Tärna folkhögskola som grundades redan 1876 som en av de första i landet.

Utifrån det breda engagemanget inom utbildningsområdet kvarstår nu folkhög-skola – landstingets både första och sista egna skolform. Det var naturligt att landstingen tidigt hade ansvaret för stora delar av yrkesutbildningen eftersom de flesta kommunerna var små och hade svårt att klara kostnaderna för exempelvis vårdgymnasier och vårdhögskolor. Efter kommunsammanslagningarna övertog kommunerna ansvaret för gymnasieskolorna, högskolorna fördes över till staten. Tärna folkhögskola har utvecklats till en skola i det moderna samhället.
Under hela sin historia har skolan arbetat med en kombination av praktik och teori. En allmän kurs där deltagarna kan läsa på grundskole- och/eller gymnasienivå är en grundförutsättning för en folkhögskola. Förutom de obligatoriska kurserna har skolan en profil med t ex friskvård, IT, skrivande och film. Skolan erbjuder även kortkurser och uppdragsutbildningar.

Länsmuseet finns nu i de nyrenoverade industrilokalerna på Karlsgatan 2 i Västerås. Lokaler som delas med Västerås konst-museum. I lokalerna finns utställningslokaler, arkiv, bibliotek och kontor.  Från januari 2014 och under de kommande tre åren bygger läns-museet nya basutställningar. De nya utställ-ningarna ska berätta om den västmanländska historien från stenåldern  fram tills idag.
Den första utställningen om sten- brons- och järnåldern öppnar den 24 maj. Utställningar ska belysa Västmanlands historia under 10.000 år och vara en inkörsport till historien i länets olika delar.

 
Lite om framtiden. I Sverige har vi regioner och landstinget Västmanland har under ett antal år jobbat för att bli region. Skillnaden blir inte så stor. De statliga pengar för regional utveckling som länsstyrelsen har förs över till landstinget. Så var det från början när landstinget startade men togs över av länsstyrelsen. Landstinget i Västmanland har ansökt om att få bli region men fått avslag. Nu har skett en dramatisk förändring. Motioner har väckts från riksdagsledamöter kring det här och har varit uppe i riksdagens konstitutionsutskott, där man tillstyrkt att frågan om Västmanland skall få bli region skall utredas. Om riksdagen fattar det beslutet kan det tänkas att det blir en region. I så fall kommer det att heta region Västmanland, regionfullmäktige och regionstyrelse istället för landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse. Enda skillnaden blir att man får fler uppgifter.
Landstinget kommer att ha en viktig roll även i framtiden. De landsting vi ser idag kommer inte i framtiden att klara sig, de är för små. Det krävs större enheter. Det har pågått en diskussion som nästan blev klar. Man föll på målsnöret. Man skulle slå ihop Uppsala län, Sörmlands län och Västmanlands län. Örebro län fanns också med i diskussionen. Sörmland backade ur i sista stund och då föll det hela. Man kan dock räkna med att det kommer att bli större enheter för att klara utvecklingen. Kostnaderna är enorma för utveckling av de frågor landstinget har. Inget stort händer just nu. Den närmaste tiden kommer det att bli som det har varit.
Landstinget har utvecklats kraftigt tack vare framstående politiker. Vi såg just på filmen Sten Söderberg som satt iförd fluga och ledde förvaltningsutskottets sammanträde i det gamla landstingshuset på Hållgatan. Andra politiker som Rune Hedlund, Olle Persson, Sune Israelsson har kraftfullt utvecklat landstinget på många olika områden och drivit olika frågor. Sten Söderberg var en politiker som hade grepp om allting. Det finns historier om honom att Han gör ett besök på Köpings sjukhus och fick se att de hade bytt gardiner. Han sade då till husmor att nästa gång de byter gardiner ville han bli underrättad om det.
En annan historia är den här:
Man ringde från Landstingsförbundet till landstingsdirektören och säger ungefär så här God dag. Det är från Landstingsförbundet. Hur är vädret i Västerås? Ett ögonblick säger landstingsdirektören. Då tänkte tjänstemannen på Landstingsförbundet att nu går landstingsdirektören fram till fönstret och tittar ut. Men landstingsdirektören gick in till Sten Söderberg, kom sedan tillbaka och sade att Sten Söderberg säger att det är sol i Västerås. Det är landstingets officiella inställning.