Sällskapet bildades 1994. Föreningens ursprungliga namn var ”Västmanlands Läns Medicinhistoriska Sällskap” men det upplevdes tungt och vid årsmötet 1995 beslutades att ändra namnet till Medicinhistoriska Sällskapet Westmannia.
Framlidne överläkaren Åke Boman. Initiativtagare till och grundare av Sällskapet.
Den 5 maj 1994 inbjöd Åke Boman till en sammankomst i syfte att bilda en medicinhistorisk förening i Västmanland. Närvarande var förutom Åke Boman också Karl-Erik Hultefors, Maj-Britt Johansson, Karin Karlsson, Inga-Britt Lundgren, Leena Ryve, Eva Simonsson samt Svea Öhlander. Till interimsstyrelsens ordförande valdes Karin Karlsson, vice ordförande Inga-Britt Lundgren, kassör Karl-Erik Hultefors samt sekreterare Svea Öhlander. Åke Boman fick dock aldrig uppleva den positiva utvecklingen av föreningen då han avled redan i november 1994.
Åke Boman tog också initiativ till den minnesplatta som sattes upp på fastigheten Stora Westmannia vid Fiskartorget. Detta för att påminna om att det var just här som Västerås allra först bedrev sjukvård år 1345. Sällskapets ordförande Karin Karlsson invigde minnesplattan i maj 1994 i närvaro av interimsstyrelsen.
Akvarell av Carl Flodin föreställande Stora Westmannia
Minnesplatta På denna plats har bedrivits sjukvård mellan åren 1345- 1826
Det första verksamhetsåret, 1995, bestod styrelsen av:
Karin Karlsson ordförande
Lars G Uggla vice ordförande
Karl-Erik Hultefors kassör
Svea Öhlander sekreterare
Övriga ledamöter:
Inga-Britt Lundgren, Leena Ryve Kilgus och Eva Simonsson.
Dessutom var Maj-Britt Johansson permanent adjungerad.
Karin Karlsson avgick som ordförande 1998 och efterträddes av framlidne ordföranden Stefan Johanson. Han efterträddes 2015 av nuvarande ordföranden Olof Wennhall.
Redan efter första verksamhetsåret 1995 hade en arbetsgrupp för medicinhistorisk dokumentation tillsatts och arbete påbörjats med att kartlägga vad som finns av medicinhistorisk dokumentation inom Västmanlands län samt samla in fotografier av medicinhistoriskt värde.
Nedanstående bilder är interiörer från 1928 års Centrallasarett i Västerås.
Med hänsyn till att 1928-års centrallasarett hade reumatologiska avdelning fanns en välutrustad badavdelning där patienterna fick behandling. Här får en patient massage.
Troligen Centrallasarettets rum på 1940-talet för teknisk diagnostik med klinisk fysiologisk inriktning. Damen är kopplad till en EKG-apparat. Till vänster om hennes huvud en apparat för synfältsundersökning ”perimetri”. Gastuben innehöll troligen syrgas (oxygen) för påfyllning av en apparat för mätning av ämnesomsättningen. På bordet framför läkaren en van Slyke-apparat för blodgasbestämning.
Rond på medicinsk vårdavdelning 8. Bilden tagen 1938 eller 1939.
Åke Bomans stora intresse för medicinhistoria resulterade i skriften ”Sot och Bot” vars första upplaga kom ut 1976. Den andra upplagan av ”Sot och Bot” kom ut 1986. Skriften ”Sot och Bot” bidrog till att
en permanent medicinhistorisk utställning öppnades år 1980 inom landstingets kansli i 1867 års lasarettsbyggnad.
Lasarettet i Stallhagen som togs i bruk 1867. Inrymmer idag landstingets sessionssal samt utställningen Sot och Bot.
Ett annat syfte var att åstadkomma lokaler så att utställningarna ”Sot och Bot” vid landstingets kansli samt ”Sjukvårdsmuseet” vid vårdgymnasiet i Västerås skulle kunna sammanföras och göras tillgängliga för allmänheten. Ett vårdmuseum kunde till slut öppnas i november 2016.
Den 31 december 1995 hade föreningen 73 medlemmar.
Utflykter till medicinhistoriskt intressanta platser anordnades, något som fortsatt under årens lopp.
En aktiv medlemsvärvning, marknadsföring av Sällskapet samt dokumentation har varit arbetsuppgifter som dominerat inom Sällskapet och satt sin prägel på verksamheten.
År 1998 utkom första delen av skriften Psykiatrins begynnelse i Västmanland följd av del II år 2001.
Föreläsningsserien ”Vården i Västmanland i ett historiskt perspektiv” inleddes vid årsmötet 2000. De föreläsningar som hålls bandas och dokumenteras liksom intervjuer med personer som varit eller fortfarande är anställda inom sjukvården i Västmanland.
Från och med 2001 skickas ett medlemsblad ut till samtliga medlemmar ett par gånger per år. Styrelsen har även antagit en plan för marknadsföring och medlemsvärvning.
Arbetsgruppen för marknadsföring och medlemsvärvning bildades år 2002. Syftet med gruppens verksamhet är att sprida kännedom om Sällskapet och Sällskapets verksamhet hos landstinget Västmanlands anställda och medborgarna i Västmanland samt att öka medlemsantalet.
År 2003 bildades Arbetsgruppen för Arkiv- och föremålshantering. Gruppens målsättning är att omhänderta och katalogisera alla handlingar rörande Sällskapet samt de för framtiden medicinhistoriskt intressanta föremål som Sällskapet får i gåva eller som landstinget och andra institutioner lämnar för deposition.
Våren 2004 bildades en arbetsgrupp i Sala. Syftet med verksamheten är att insamla medicinhistoriskt intressanta handlingar och föremål samt att katalogisera dessa.
År 2005 utökades verksamheten med ytterligare en arbetsgrupp: Arbetsgruppen för medicinhistoriska utställningar. Syftet är att visa olika verksamheters dokument och föremål av medicinhistoriskt intresse och värde och därigenom väcka nyfikenhet och intresse hos allmänheten. Den uppgick senare till museigruppen.
Med anledning av Sällskapets drygt 10-åriga existens utkom år 2005 boken Sot och Bot i Västmanland. Boken är ett resultat av Sällskapets samlade verksamhet åren 1994-2005.
År 2008 utkom skriften Pila-Britta – En barnmorskas levnadshistoria.
År 2013 utkom skriften Från kärleksverksamhet till lasarett – En översikt över sjukvårdens utveckling i Västerås.
Medicinhistoriska Sällskapet Westmannia hade från början en blygsam plats i de medicinhistoriska sammanhangen men har med åren fått en framstående ställning inom det medicinhistoriska området.